Det postkoloniala Uppsala/Cape Coast – Workshop

TEMA HEM

Under våren 2020 har samhällsdiskussionen, i skuggan av Coronapandemin, präglats av diskussionen av reaktionerna på det brutala polismordet på George Floyd i Minneapolis, USA. En särskild diskussion, som också nått Sverige, har kommit att handla om hur man ska hantera minnesmärken, exempelvis statyer, som på olika sätt påminner om eller högtidlighåller historiska gestalter som ur dagens perspektiv framstår som ideologiskt belastade.

Samtidigt är naturligtvis hela den geografi i vilken vi rör oss en ständig påminnelse, på gott och ont, om historien. Det rör sig inte om bara om statyer och minnesmärken, utan också om byggnader, stadsplaner m.m. Vårt ’hemma’ är genomsyrat av såväl ideologier som socialt imaginära betydelser som vi, om vi alls vil förstå vad ’hemma’ innebär, måste begripa och kunna spåra.

Idén med workshopen är att diskutera hur två städer, i det här fallet Uppsala och Cape Coast, Ghana, alltjämt ömsesidigt ’korresponderar’ med varandra, såväl genom sin historia som genom sin geografi och yttre miljö.

Uppsala var, som bekant, en centralort i det svenska stormaktsväldet. Här residerade den svenske ärkebiskopen och här fanns naturligtvis det av Gustav II Adolf återupprättade universitet. Samma stormaktsvälde gjorde också ett något halvhjärtat försök att etablera ett svenskt transoceaniskt kolonialvälde, genom grundandet av kolonin Nya Sverige i Nordamerika och genom etablerandet av handelsstationen Cabo Corso i Västafrika. Cabo Corso förblev bara i svenska händer under perioden 1650–1658 då den erövrades av danskarna, för att senare övergå i nederländska och slutligen engelska händer. I dagens Ghana heter staden Cape Coast och är säte för ett av landets främsta universitet.

Uppsala och Cape Coast kan därmed sägas ha en gemensam postkolonial historia, som manifesterar sig på olika sätt i de båda städerna. I Cape Coast t.ex. genom det slavfort som svenska Afrikakompaniet, initierat av Louis de Geer (vars verksamhet också lämnat åtskilliga spår i Uppsalas omgivningar), lät uppföra, och i Uppsala såväl genom stormaktstidens arkitektur som genom Universitetshuset, vars byggande möjliggjordes genom en donation till vilka medlen anskaffats genom arbete i brasilianska gruvor under 1800-talet av slavar som var ättlingar till de slavar som ursprungligen kommit från Västafrika.

Workshopen syftar alltså till att gemensamt undersöka denna historia. Teoretiskt tar vi vår utgångspunkt i de diskussioner om historisk geografi och minneskultur som företrätts exempelvis av Pierre Nora och Aleida Assmann samt i frågor om inframakt, doxa och social mening såsom de artikuleras bland annat inom samtida retorikvetenskap.  Workshopen vänder sig i första hand till forskare och studerande verksamma vid Uppsala universitet och vid Cape Coast University, och vi välkomnar alla bidrag som på olika sätt berör temat ”det postkoloniala Uppsala” eller ”det postkoloniala Cape Coast”.