Möt Sigrid Schottenius Cullhed

Tjänst på institutionen

Akademiforskare.

Pågående forskning

I mitt nuvarande forskningsprojekt ägnar jag mig dels åt att utforska mekanismer bakom moderna konstruktioner och värderingar av den romerska senantiken som litteraturhistorisk epok, dels åt att undersöka antika litterära och mytologiska skildringar av våld mot kvinnor; berättelsernas härkomst, politiska funktioner i dess samtid, och deras senare kulturhistoriska betydelse.

Kort om din bakgrund

Jag har studerat litteraturvetenskap, latin och franska i Stockholm, Paris, Pisa och Göteborg, där jag disputerade på en avhandling om den romerska författaren Faltonia Betitia Proba. Jag kom till Uppsala som Akademiforskare år 2014.

Vad undervisar du i?

Flera av de kurser jag har utvecklat och undervisat på är inriktade på antik, medeltida och tidigmodern litteratur, och på de frågor och utmaningar som denna litteratur ställer en humanistisk forskare inför. Det kan handla om principer för historieskrivning, översättningsteori, genusteoretiska frågor och mer övergripande frågor om vad som skiljer kulturer åt och hur vi genom litteratur och språk kan förstå varandra över kulturgränser.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

Först och främst för att det är stimulerande. Den som läser litteratur behöver aldrig ha tråkigt. I litteraturen finns de stora berättelserna om att vara människa. Genom den kommer vi nära språk och röster från det förflutna och från andra kulturer, som vi kanske aldrig annars skulle komma i kontakt med. Den som läser litteraturvetenskap och retorik i Uppsala kommer även att träna sitt kritiska, kreativa och logiska tänkande, öva upp sina skriftliga och muntliga färdigheter och få en gedigen allmänbildning; färdigheter och kunskaper som kan vara till stor nytta för framtida studier och arbete.

Råd till blivande studenter

Låt studierna i litteraturvetenskap få drivas av din nyfikenhet och lita på att den kommer att leda dig till värdefulla tankar och insikter.

Möt Paula Henrikson

Tjänst på institutionen

Professor och Pro Futura Scientia Fellow (forskningsprogrammet Pro Futura Scientia är ett samarbete mellan Swedish Collegium for Advanced Study och Riksbankens Jubileumsfond).

Pågående forskning

Just nu skriver jag på en bok om klassicism och filhellenism i svensk romantik, men arbetar också med en artikel om Göran Sonnevis diktning.

Kort om din bakgrund

Min doktorsavhandling handlade om Erik Johan Stagnelius’ dramatik, och jag har därefter ägnat mig en hel del åt editionsfilologi och textkritik, det vill säga vetenskaplig utgivning av äldre litteratur och studiet av litteraturens tradering i handskrift och tryck. Jag är särskilt intresserad av reselitteratur och dramatik, men också 1900-talspoesi och ekokritik.

Vad undervisar du i?

Jag undervisar gärna på alla nivåer och olika fält. De senaste åren har det blivit mycket handledning och en del teori och metod. Jag är gärna lärare på historiska kurser.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

För att litteraturen erbjuder både en kikare mot avlägsna historiska skeenden, samhällen och processer och en lupp in i människans existens, drivkrafter och lidelser. Litterära former genomsyrar allt språk, och det litteraturvetenskapliga studiet kan förbereda för arbete i t.ex. förlags- och kulturbranschen, skolan och olika former av analysverksamhet.

Råd till blivande studenter

Läs mycket och aktivt; skriv ned dina reflexioner; ta reda på det du undrar; mata din läshunger; följ din nyfikenhet. Litteraturlistor är dörrar, inte väggar.

Möt Mats Rosengren

Tjänst på institutionen

Professor i retorik.

Pågående forskning

Olika aspekter av det som jag kallar för skapande av social mening – allt från förhistorisk (paleolitisk) grottkonst till samtida politisk produktion av det socialt imaginära.

Kort om din bakgrund

Jag började som teoretisk filosof och skrev en avhandling 1997 om hur Platon konstruerade motsättningen mellan retorik och filosofi och hur Chaim Perelman och Lucie Olbrechts Tyteca omintetgjorde denna motsättning i sitt verk Traité de l’Argumentation – la nouvelle rhétorique; fortsatte sedan som forskare inom vetenskapsteori och konstnärlig forskning, innan jag 2009 blev professor i retorik först vid Södertörns högskola, och sedan 2014 vid Uppsala universitet.

Ända sedan min doktorandtid har jag vid sidan av forskningen ägnat mig åt att översätta, främst fransk filosofi samt åt att skriva i och arbeta med olika kulturtidskrifter, främst Res Publica och Glänta.

Vad du undervisar i

I första hand om retorikens teori och historia.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

Kunskaper i retorik är inte bara kunskaper i hur man övertygar och övertalar via det talade ordet. Dagens retorikämne omfattar mycket mer än så – retorik kan, i alla fall som jag arbetar med den, ses som ett försök att förstå hur och varför socialt imaginära föreställningar etableras och slår rot i specifika socialhistoriska situationer. Retoriken försöker förstå hur människans kollektiva meningsskapande går till, bortom det blott diskursivt rationella resonerandet. Så att läsa retorik är att få de verktyg som krävs för att förstå och påverka sin samtid – något som varje medborgare borde vara kapabel till och något som krävs för att utveckla och upprätthålla demokratin.

Råd till blivande studenter

Läs mycket – såväl facklitteratur som skönlitteratur; se film och teater, gå på muséer och sätt dig in i samtidens frågor – skaffa dig en så bred kunskapsbas du kan att utgå från, i livet och studierna.

Möt Johan Svedjedal

Tjänst på institutionen

Professor i litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi.

Pågående forskning

I december kommer två böcker, Böckernas tid (en stor antologi om efterkrigstidens svenska bokmarknad med flera forskare, främst sådana med bakgrund vid institutionen) och Att skriva liv (en liten bok om att skriva litterära biografier). Jag deltar i ett tvärvetenskapligt projekt om akademiska publiceringsstrategier och leder ett om digital humaniora. Huvuduppgiften är dock just nu att dra igång arbetet på en biografi över Harry Martinson.

Kort om din bakgrund

Uppvuxen i Umeå, där jag också började mina studier i litteraturvetenskap och jobbade som amanuens. I Uppsala sedan slutet av sjuttiotalet, med studier i idé- och lärdomshistoria och litteraturvetenskap. Bibliotekarieexamen i Borås 1983. Recensent i olika dagstidningar sedan 1970-talet.

Vad undervisar du i?

Främst kurser inom det förlagsvetenskapliga paketet, samt kurser i teori och metod. Forskarseminarier. Föreläsningar och panelsamtal utanför universitetet.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

Knepig fråga. Först och främst för att en inte vill låta bli. Sedan: för att bättre förstå hur litteraturen fungerar och har fungerat, för att förstå dess villkor och överlevnadskraft. Och för de intellektuella utmaningar som studierna och en fördjupad förståelse innebär.

Råd till blivande studenter

Jag ger inte gärna råd till en person som jag inte känner.

(Foto: Vasilis Theodorou)