Litteraturvetenskapliga institutionen

Litteratursociologi

Mål

Kursen syftar till att ge kunskap om litteratursociologin som forskningsområde och vetenskapligt perspektiv, samt grundläggande kunskaper om det svenska litterära systemets funktioner och historia.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande

  • ha kännedom om viktiga litteratursociologiska teoribildningar, både inom textanalys och studiet av det litterära systemet
  • känna till hur den svenska bokmarknaden har utvecklats, liksom ha kunskap om viktiga regelverk och institutioner inom det litterära systemet
  • självständigt kunna planera litteratursociologiska undersökningar, såväl historiska som samtidsorienterade

Innehåll

Kursen orienterar i hur litteraturens materiella villkor har ändrats genom tiderna (främst under de senaste tvåhundra åren), vad dessa förändringar har betytt för hur litteratur skapas, förmedlas och läses, samt vilka modeller som kan användas för att beskriva bokmarknaden och ”den litterära processen”. En central linje gäller författarnas socialhistoria. Vidare belyses olika textanalytiska teorier som utgår från någon eller flera av de klassiska sociologiska variablerna. I anslutning till detta behandlas frågan om skönlitteratur som socialhistorisk källa. Kursen vill också bidra till en fördjupad litteraturvetenskaplig självreflexion hos deltagarna genom att ta upp frågor om klass, etnicitet, genus, kanonformering, liksom frågor om själva det litteraturvetenskapliga studieobjektet. Tonvikten ligger på svenska förhållanden, men kurslitteraturen vidgar ofta perspektivet mot andra västerländska litteraturer.

Undervisning

Vid undervisningskurs utgörs arbetsformerna av seminarier och i förekommande fall föreläsningar och grupparbeten. Vid läskurs diskuteras förslag till kurslista med examinator.

Examination

Aktivt deltagande i seminarier och i övriga förelagda övningar (vid undervisningskurs), genomförande av en muntlig uppgift eller faktainriktad dugga, samt avslutande hemtentamen. Kursen bedöms med betygen VG, G eller U.

Behörighet

60 högskolepoäng i ett ämne.

Kurslitteratur

Facklitteratur enligt nedanstående lista. Denna är dock endast att betrakta som ett ramförslag. Urvalet beror främst på verkens tillgänglighet, och utbyten kan förekomma.

Huvudbok

Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. Lars Furuland & Johan Svedjedal, Lund: Studentlitteratur 1997

Övrigt

Brott, kärlek, äventyr. Texter om populärlitteratur, red. Dag Hedman, Lund: Studentlitteratur 1995

Terry Eagleton, Marxism och litteratur. Översättning av Anders Olsson och Svante Weyler, Stockholm: Prisma 1978 (orig:s titel Marxism and literary criticism, 1976)

Tomas Forser, Kritik av kritiken. 1900-talets svenska litteraturkritik (Gråbo: Anthropos, 2002)

Per I. Gedin, Litteraturen i verkligheten. Om bokmarknadens historia och framtid, 2. bearb. och utökade uppl., Stockholm: Rabén Prisma 1997

Modern litteraturteori. Från rysk formalism till dekonstruktion, 1–2 red. Claes Entzenberg & Cecilia Hansson, 2. uppl., Lund: Studentlitteratur 1993

Svenska förläggareföreningens branschstatistik

Petra Söderlund, Läsarnas nätverk. Om bokläsare och Internet, Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi, 2004

Anna Williams, Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet, Hedemora: Gidlunds, 1997
 

I kursen ingår också ett antal referatuppgifter, avsedda att belysa litteratursociologisk forskning. Förslag på sådana ges i anslutning till kursen.

Förslag till momentschema

Introduktion till litteratursociologin

Lars Furuland: ”Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält”, Litteratursociologi, s. 16–49

Wendy Griswold: ”Aktuella tendenser inom litteratursociologin”, Litteratursociologi, s. 52–66

Johan Svedjedal: ”Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden”, Litteratursociologi, s. 68–88

Stina Hansson, ”En ny litteratursociologi? Perspektiv på ett problemfält”, Litteratursociologi , s. 390–398

Bokmarknaden

Per I Gedin, Litteraturen i verkligheten. Om bokmarknadens historia och framtid, 2. bearb. och utökade uppl., Stockholm: Rabén Prisma 1997

Svenska förläggareföreningens branschstatistik

Stefan Mählqvist, ”Bokmarknadens nya moguler”, Litteratursociologi, s. 472–489

Hans Hertel, ”Boken i mediesymbiosens tid”, Litteratursociologi, s. 202–222

Petra Söderlund, ”Om kärlek till läsning och böcker”, Läsarnas nätverk, s. 131–149

Författarna och marknaden

Bo Bennich-Björkman: ”Författarkarriär och litteraturfunktion i det äldre svenska samhället”, Litteratursociologi, s. 346–354

Lennart Thorsell, ”Den svenska parnassens ‘demokratisering' och ‘de folkliga bildningsvägarna' ”, Litteratursociologi, s. 520–552

Jürgen Habermas: ”Offentlighetens sociala strukturer”, Litteratursociologi, s. 176–199

Terry Lovell: ”Kapitalismen och romanen”, Litteratursociologi, s. 224–249

Samhället i litteraturen I

Karl Marx och Friedrich Engels, ”Om litteratur”, Litteratursociologi, s. 268–271

Raymond Williams: ”Bas och överbyggnad i marxistisk kulturteori”, Litteratursociologi, s. 310–326

Georg Lukács: ”Den unge Werthers lidanden”, Litteratursociologi, s. 252–266

Birgitta Holm, ” 'Ändteligen stadnade min släda' ”, Litteratursociologi , s. 420–439

Terry Eagleton, Marxism och litteratur

Samhället i litteraturen II

Victor Svanberg: ”Litteraturhistoria och samhällshistoria, Litteratursociologi, s. 508–517

Yvonne Hirdman: ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Litteratursociologi, s. 400–418

Edward W. Said: ”Jane Austen och imperiet”, Litteratursociologi, s. 288–307

Theodor W. Adorno, ”Lyrik och samhälle”, Modern litteraturteori 1, s. 248–265

John Carey: ”De intellektuella och massorna”, Litteratursociologi, s. 146–166

Läsarna

Walter Benjamin: ”Konstverket i reproduktionsåldern”, Litteratursociologi, s. 100–129

Janice Radway: ”Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext”, Brott, kärlek, äventyr. Texter om populärlitteratur, s 284–309

Jonathan Culler, ”Litterär kompetens”, Modern litteraturteori 2, s. 96–116

Gunnar Hansson: ”Läsarnas litteraturhistoria – när, hur och varför?” Litteratursociologi, s. 376–387

Robert Escarpit, “ ‘Skapande förräderi' som nyckel till litteraturen”, Litteratursociologi, s. 168–175

Litteraturkritik och värderingssystem

Tomas Forser, Kritik av kritiken. 1900-talets svenska litteraturkritik (2002)

Anna Williams, ”Den kluvna litteraturhistorien”, Stjärnor utan stjärnbilder, s. 183–198 (även omtryckt i Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping & Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur, 2005)

Pierre Bourdieu, ”Men vem har skapat skaparna?”, Litteratursociologi, s. 133–144

Donald Broady & Mikael Palme, ”Inträdet”, Litteratursociologi, s. 356–373