Litteraturvetenskapliga institutionen

Peter Sjökvist: "The Library of Leufstabruk – Digital tillgång till ett 1700-talsbibliotek"

  • Datum: –18.00
  • Plats: Carolina Rediviva, Tidskriftsläsesalen
  • Arrangör: Uppsala universitetsbibliotek, Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium i Uppsala och Litteraturvetenskapliga institutionen
  • Kontaktperson: Ann Öhrberg
  • Seminarium

Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium i Uppsala i samarbete med Uppsala universitetsbibliotek

Presentation av projektet "The Library of Leufstabruk – Digital tillgång till ett 1700-talsbibliotek". Projektledare docent Peter Sjökvist (bibliotekarie vid Uppsala universitetsbiblioteks kulturarvsavdelning).

Ordf.: Ann Öhrberg

Postseminarium. OBS! Anmälan görs via e-post till Annika Windahl Pontén, senast den 30 november på e-post.

 

Presentation
På Leufstabruk (Lövstabruk), en timme norr om Uppsala, skapade Charles De Geer entomologen (1720–1778) och hans son Charles De Geer politikern (1747–1805) ett betydande bibliotek i en vacker flygel till huvudbyggnaden. Biblioteket finns fortfarande kvar på sin ursprungliga plats, men sedan 1986 ägs och sköts det av Uppsala universitetsbibliotek. Under presentationen vid 1700-talsseminariet kommer vi att berätta om ett pågående projekt, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, som har till syfte att öka tillgången till detta biblioteket radikalt. Att tillgängliggörandet sker på digital väg är en självklarhet i vår tid är självklart. Man måste likväl hela tiden fundera över varför och hur olika aspekter av boksamlingen på Leufstabruk kan belysas på bästa sätt med olika tekniker och metoder. Arbetet måste vara effektivt, relevant och användarvänligt, samtidigt som bibliotekets säkerhet kan garanteras. Charles De Geer entomologen växte upp i Utrecht och hade starka band till sitt hemland under hela livet. Holländskt material är således mycket vanligt vid biblioteket, och vårt arbete utförs i samarbete med Koninklijke Bibliotheek, det Nederländska nationalbiblioteket i Haag. Projektets resultat kommer givetvis att vara av intresse för 1700-talsforskare i allmänhet, men även för forskare med snävare intressesn, såsom svensk upplysningstid, boksamlande, läsvanor och intellektuella trender inom den svenska adeln under 1700-talet.