Litteraturvetenskapliga institutionen

Thomas Sjösvärd - Slutventilation

  • Datum: 2017-03-29 kl 15:15 18:00
  • Plats: Engelska parken - Eng16-0054
  • Arrangör: Litteraturvetenskapliga institutionen
  • Kontaktperson: Björn Sundberg
  • Seminarium

Allmänna seminariet - Litteratur

(OBS dag, tid och lokal!)

Thomas Sjösvärd slutventilerar sitt avhandlingsmanus om Willy Kyrklund. Texten läggs ut på institutionen men kan även fås via thomas.sjosvard@littvet.uu.se.

Extern granskare: Magnus Florin.

Ordf.: Sundberg


Presentation
Willy Kyrklund och det grekiska. Avhandlingen är en vidareutveckling av licentiatavhandlingen ”Cypressens dubbla skugga”. Arbetet har dock tagit en vändning som är mer kulturhistorisk och ideologikritisk. Den teoretiska plattformen bygger på ett kritiskt bruk av filologi, mytforskning och litterär geografi. Några fästpunkter pekas ut av föredraget ”Tal till grekvänner”. Kyrklund beskriver där sitt författarskaps uppkomst som ett svar på den finlandssvenska borgerlighetens ideologi under Fortsättningskriget, där man åberopade sig på Greklands strid mot Persien. I avsnittet ”Det förklarade och det förtigna” diskuteras den klassiska filologin som modell för litteraturtolkning i vid mening. Särskild uppmärksamhet ägnas det allegoriska. I ”Myt och negativitet” behandlas en rad olika sätt att förstå myten och det mytiska, och det som sätts emot dessa begrepp, dels avmytologisering (riktad mot det mytiska), dels antimyt (riktad mot en särskild myt). ”En karta med många dimensioner” handlar om framväxten av vissa geografiskt kodade värden, såsom Öst och Väst, civilisation och barbari. Analysdelen inleds med en genomgång av hur det grekiska växer fram i den tidiga kortprosan, reseskildringen Aigaion och dramat Platanhårsdialog på en ö i Aigaion. Ett återkommande mönster är att det förflutna uppträder som en våldsam reva i nutiden. Kyrklund iscensätter ofta situationer där en enskild detalj, som ett grekiskt namn, fungerar som en ingång till det förflutna, till ett våld som moderniteten försökt att undertrycka. I romanen Polyfem förvandlad visar närläsningar på en komplex gestaltning av språkets roll, där erfarenheten och blindheten tematiseras. Dramat Medea från Mbongo studeras som en konfrontation mellan två platser, det upplysa agora och det primitiva Mbongo – en kritisk iscensättning av västerlandets födelse. Här aktualiseras Horkheimer & Adorno, men också Sara Ahmed. Från den sena kortprosan behandlas två exempel på hur antimyten å ena sidan problematiserar texter, å andra sidan lämnar en mytisk rest. I Elpënor visas slutligen hur Kyrklund å ena sidan försöker ge det förflutna röst, men å andra sidan genom berättelsens inramning undergräver dessa anspråk.