Litteraturvetenskapliga institutionen

Retorikhistoria

Under de senaste två decennierna har ämnet retorik vuxit sig allt starkare på institutionen och ett antal forskare har genom åren särskilt samlats kring retorikhistoriskt inriktade forskningsfrågor; i synnerhet med fokus på den tidigmoderna eran. Grunden till dagens forskning vid institutionen lades genom studier av äldre tiders litteratur, vilken i sin tur ledde till en expansion och successiv breddning av det retorikhistoriska forskningsfältet.

(Bild: Grammaticae, Dialecticae, Rhetoricae, Historiae differentia ur Joannes Sambucus, Les emblemes, Antwerp, Christophe Plantin, 1567. Bild publicerad av French Emblems at Glasgow.)

Forskning

Pågående forskning

Pågående, eller snart avslutade studier rör frågor om de medeltida landskapslagarnas retorik, 1600-talets panegyrik, poetik, retorik och svensk litteratur 1600–1800, 1700-talets svenska frimurare, studier i retorikens förändrade status med särskild inriktning på 1800-talet, samt antifascistisk retorik och propaganda i Tyskland under början av 30-talet.

Tidigare forskning

Publicerade studier rör bland annat svensk arbetarrörelse, 16- och 1700-talens undervisning i retorik, tillfällesdiktning, politiska kulturer under 1700-talet, brytningen mellan retoriska och sentimentalt-litterära kommunikationsmodeller, olika former av religiös retorik, den klassiska retorikens transformationer under svenskt 1700-tal, Bellmans parodidiktning, smädediktning över Gustav III, genus samt 1700-talets teater, i synnerhet den gustavianska operan. Även enskilda skönlitterära författarskap, eller litterära teman, t.ex. Kellgren, Thorild, Wallin, Almqvist samt första världskrigets pacifistiska litteratur, har studerats ur retorisk synvinkel.