Litteraturvetenskapliga institutionen

1700-tal

1700-talet är föremål för livlig internationell forskning och väcker än idag passionerade kontroverser. Var 1700-talet startpunkten för tanken på mänskliga rättigheter, eller ledde den europeiska upplysningen till totalitärt tänkande och förtryck av icke-europeiska folk? Varför läsa Voltaire, Goethe, Sterne, Nordenflycht? Går det att koppla läsning av subversiv litteratur till utbrottet av Franska revolutionen? Kan 1700-talet beskrivas som tiden för den klassiska retorikens död? Hur förändrades författarrollen i Europa och Sverige, och var innebar skiftet mellan olika litterära normsystem? Vilken betydelse hade kvinnliga författare och boktryckare, religiösa minoriteter, resenärer till främmande länder?

Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala har sedan 1980-talet byggt upp en stark kompetens på 1700-talets område. En rad forskare verksamma vid eller knutna till institutionen är 1700-talsspecialister, och en rad publikationer har nyligen avslutats eller utkommer inom kort.

Till institutionen är knutet Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium i Uppsala, ett forum för 1700-talsforskare över disciplingränser där pågående forskning och nyutkommen 1700-talslitteratur diskuteras. Seminariet firade tjugoårsjubileum hösten 2015 (1995-2015).

Forskning

Pågående forskning

Tidigare forskning

Anna Cullhed

Otto Fischer

  • ”Studier i litterär kommunikation 1741–1800”. Delprojekt inom ”Poesins århundrade. Ett mediehistoriskt forskningsprojekt” (finansierat av HSFR 2000–2003).
  • "Retorikens och vältalighetens status i den svenska diskussionen under frihetstid och gustaviansk tid”. Delprojekt inom projektet "Retorik och antiretorik. Retorikens förändringar under svenskt 1700- och 1800-tal" (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond), tillsammans med Ann Öhrberg, 2006–2009.

Marie-Christine Skuncke

  • Gustaf III och vältaligheten” (finansierat av HSFR), 1988–1991
  • ”Ideologi och uttryckssätt i gustaviansk dramatik” (finansierat av HSFR), 1991–1994
  • ”Frihetstidens politiska kultur” (finansierat av HSFR), 1996–1999
  • ”Carl Peter Thunberg, Europa och Japan” (finansierat av RJ med placering vid Swedish Collegium for Advanced Study, Uppsala), 2009–2011

Projektets huvudresultat är monografin Carl Peter Thunberg, Botanist and Physician: Career-Building across the Oceans in the Eighteenth Century. Uppsala: Swedish Collegium for Advanced Study, 2014. 

Övriga publikationer inom Thunberg-projektet:
- Artikel: ”Carl Peter Thunbergs japanska resa i 1770- och 1780-talens medier”, Sjuttonhundratal 2008, s. 44–62.
- Artikel: ‘Carl Peter Thunberg: ‘From Amsterdam and Deshima to Linneanum in Uppsala’. Japanese translation by Kiyoshi Matsuda, in: Shūhō: Report of Ono Ranzan Bicentennial Commemoration Activities 2010. Tokyo: University of Tokyo, 2010, pp. 14-27.
- Artikel: ”Carl Peter Thunberg och Anders Sparrman”, i Anders Sparrman. Linnean, världsresenär, fattigläkare, red. Gunnar Broberg, David Dunér & Roland Moberg. Uppsala: Svenska Linnésällskapet, 2012, s. 81–96.
- Kommande artikel: « Suède, Europe, Japon. Le botaniste Carl Peter Thunberg sur le marché international », in Bret, Patrice & Chappey, Jean-Luc (eds.), Traduire entre savoirs et pouvoirs. Pratiques et enjeux scientifiques, intellectuels et politiques de la traduction, 1660–1840.

Marcus Willén

Ann Öhrberg

  • ”Makt, genus och retorik i ett religiöst förändringsskede. Kvinnliga aktörer, religiös retorik och konstruktioner av kön i 1700-talets herrnhutiska kretsar” (finansierat av Vetenskapsrådet), 2002–2004.
  • "Från tal till samtal. Förändringar i samtalets retorik under svenskt 1700-tal". Delprojekt inom projektet "Retorik och antiretorik. Retorikens förändringar under svenskt 1700- och 1800-tal" (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond), tillsammans med Otto Fischer, 2006–2009.