Litteraturvetenskapliga institutionen

Utbildning

Från antiken och fram till 1800-talet var retoriken ett obligatoriskt ämne vid alla högre skolor i västerlandet. Alla studerande skulle genomgå bestämda övningar i att tala och skriva väl. Det är detta som ännu lever kvar i de amerikanska skolornas undervisning i speech och composition. Men retoriken var inte bara en praktisk konst utan även en teori om människan, språket och samhället. Det var med hjälp av denna teori man försökte träna förmågan att:

  • bygga upp en argumentation

  • komponera ett tal eller en skriven text

  • anpassa språket efter ämnet, åhörarna och situationen

  • tala och uppträda

På detta sätt övades och utbildades människor i mer än 2000 år att tala inför domstolar och i politiska debatter. Retorikens mönster och ideal kom dessutom att prägla predikokonsten, brevskrivningen, historieskrivningen, alla former av poesi och dramatik liksom musiken och bildkonsten.

Under 1800-talet började man kritisera retoriken som en föråldrad och alltför ytlig teori om språket. Men efter andra världskriget har ett nytt intresse vuxit fram, och i Uppsala har ämnet studerats i drygt två decennier. Att kunna tala och skriva väl är väsentligt för många yrkesgrupper: jurister, politiker, administratörer, informatörer, journalister, reklammakare, läkare, präster, lärare osv. Det skrivna och det talade är två delar av samma språkliga konst.
Ett demokratiskt samhälle förutsätter att varje medborgare har rätt och förmåga att uttrycka sina tankar och önskningar i den allmänna debatten. Men vi lever också i ett samhälle där vi ständigt översköljs av information genom massmedierna, reklamen och olika gruppers försök att skapa opinion. Allt detta är en sorts modern retorik. Därför är det viktigt att vi lär oss vilken oerhörd makt det ligger i språket.

Inom den moderna retoriken försöker man således att använda och utveckla gamla pedagogiska erfarenheter för att lära moderna människor att tala, skriva och argumentera bättre. Man studerar också retoriken för att se hur den genom årtusenden präglat språket och samhällslivet i västerlandet. Slutligen försöker man använda retoriken för att analysera och förstå språket i det moderna samhället - hur språket vill övertyga om olika ideal och värderingar, hur det vill skapa identiteter och styra våra tankar, känslor och handlingar. Retorikstudier blir därigenom studier i kritiskt tänkande.